Teknisk skuld

28
apr

Teknisk Skuld

Världens torraste namn? Kanske. Men oavsett kommer det att talas mer om detta när större delar av verksamheten flyttas över på tekniska plattformar och IT-lösningarnas utbredning ökar, skriver Amestos CEO, Arild Spandow.

Många känner till Mark Andreesens citat “Software eats everything”. Med detta menade han att de företag som inte anpassar sig och utnyttjar de möjligheter som mjukvara och IT medför, kommer att ätas upp av de som anpassar sig. Det är lätt att säga, och kanske också att förstå, men för dem som inte kommer från mjukvaruvärlden är det ofta mycket svårt att göra något åt det. Parallellt med att alla förväntar sig att chefer ska ha en strategi för digitalisering och automatisering sker en exponentiell utveckling inom själva IT-branschen, och även bland de mest avancerade företagen pågår det en kapplöpning som komplicerar bilden för utomstående.

De flesta styrelserum har för länge sedan infört en digitaliseringspunkt på agendan, men de som till fullo förstår konsekvensen av detta är få. Fler och fler väljer att delta i IT-utvecklingen för att automatisera och effektivisera sina egna tjänster och lösningar, och för många handlar detta främst om att gå från "markbaserade" till "molnbaserade" lösningar. Denna konvergens inom IT är kanske nödvändig, men den för med sig ett antal nya frågor som kommer att utmana både administration och ledning.

En sådan viktig fråga är teknisk skuld. Teknisk skuld, som definierades 1992, beskriver den skuld man genererar genom att lansera eller använda teknik som inte är 100 procent färdig, eller där man har valt att ta genvägar i lösningens kod för att få den lanserad. För de flesta teknikutvecklare är den tekniska skulden ofta både nödvändig och önskvärd eftersom den ger tillverkarna möjlighet att snabbt få ut sin produkt på marknaden.

Det är dock viktigt att vara medveten om vilken teknisk skuld man har, så att man kan lägga upp en plan för att rätta till den.  Skulden måste “återbetalas”. Ett exempel på detta är Twitter, som ursprungligen kodade sin plattform på "Ruby on Rails", som visade sig vara svår att vidareutveckla och tung att söka i. Det slutade med att de fick skriva om koden till Java, och på så vis lösa mycket av sin tekniska skuld. Även Instagram tvingades ändra hela databasstrukturen för deras iPhone-app, efter att framgången visade att deras primära lösning saknade den kapacitet som behövdes.

Många tror att man undviker den tekniska skulden genom att inte utveckla egna lösningaroch genom att flytta till "molnet". Där uppgraderas lösningen regelbundet av leverantören. Tyvärr kämpar många av de tillverkare som nu levererar sina lösningar i molnet med en hel del egen teknisk skuld, och detta kan påverka kunderna. Magento, som är världsledande inom e-handelslösningar, uppgraderade nyligen sin plattform och tvingades i samma veva be alla sina kunder om att sätta upp sina lösningar på nytt. Deras gamla version hade så mycket teknisk skuld att de helt enkelt var tvungna att skapa en helt ny lösning, som lanserades som Magento 2.0.

Därför är det viktigt att molnlösningskunder gör sig besväret med att sätta sig in i teknikens värld. Det är också viktigt att vara försiktig med att använda molnlösningar från mindre och nya aktörer, utan att kontrollera att de har resurser eller översikt nog för att kunna hantera sin egen tekniska skuld.

Det är med teknisk skuld som med bankskulder – den får världen att fungera och är nödvändig för att säkerställa att ny teknik snabbt kommer ut på marknaden. Men allteftersom större delar av verksamheten flyttas över till tekniska plattformar och IT-lösningarna breder ut sig, ökar även kraven på kunderna. För precis som med bankskulder måste den tekniska skulden förr eller senare återbetalas.

Arild Spandow
CEO, Amesto Group