Sökwebbplats:

Psykisk helse og teknologi

THALE MARIE ØSTGÅRD

"Psykisk hälsa har ingen pausknapp."

 

Så kan data användas för god psykisk hälsa.

2019 begick 650 personer självmord i Norge. Ärligt talat. Visst är det 650 för många? Många skulle kanske argumentera för ökad användning av mänskliga resurser för att hjälpa dem som har det svårt. Men tänk om vi även kan reducera denna siffra med hjälp av teknik? Marcus Solum på Amesto tror att en del av lösningen kan ligga i att information görs mer tillgänglig och struktureras bättre genom Business Intelligence.

För terapeuterna som utbildades i traumabehandling vid Nasjonalt Kunnskapssenter om Vold og Posttraumatisk Stress (NKVTS) var uppföljningsprocessen mot patienterna tidigare manuell. Det innebar att det tog tid att fånga upp och justera behandlingsförloppen.

Psykisk hälsa har ingen pausknapp, utbrister psykiatrisjuksköterskan Thale Marie Østgård. För att kunna behandla dem som har det svårt måste vi ha system som fångar upp förändringar i beteenden på ett systematiskt och effektivt sätt.

NKVTS behövde en realtidslösning som kunde övervaka behandlingar, samla nya och historiska data och presentera informationen på ett enkelt och transparent sätt. Lösningen skulle användas som en del av terapeuternas behandlingsarbete och blev utgångspunkten för det uppdrag som kom in till Amesto via partnern Netigate. Lösningen blev Power BI.

 

FRÅN INSIKT TILL BEHANDLING

– Power BI är en Business Intelligence-lösning som skapar interaktiva presentationer som organiserar och visualiserar data, förklarar Marcus. Lösningen låter dig fatta bättre beslut baserat på data, och gör att du kan koppla ihop information från flera datakällor från olika system och plattformar. 

Lösningen för NKVTS utvecklades i enlighet med riktlinjer från Norsk Datasenter, och är utformad för att tillgängliggöra och samtidigt anonymisera mängder med data. Dessa anonymiserade data är tillgängliga för terapeuter i hela landet, men endast den faktiska patientterapeuten ser den unika patientens datahistorik via säkra servrar och ID-koder.

Psykologispecialisten och forskaren Harald Bækkelund ledde pilotprojektet för NKVTS. Han berättar att de tidigt såg att lösningen kunde bidra till reducerad behandlingstid, så att terapeuterna kunde erbjuda hjälp snabbare än förut.

– Under konsultationen fyller patienterna i frågor via en Ipad. Så snart patienten har svarat får terapeuten en rapport med kurvor och grafer. Här får terapeuterna också viktig information, exempelvis varning om att risk för självmord föreligger, så att de kan ställa de frågor som krävs för att avslöja underliggande faktorer och underlätta en snabb och korrekt behandling.

– Tidigare var lösningen upplagd på ett sätt som innebar att patienten fick vänta till nästa konsultation för att diskutera fynd från sådana analyser. För någon som kämpar kan väntetiden vara lång. Därför är den här lösningen så viktig, skjuter Thale in.

DIGITALISERING INOM PSYKISK HÄLSA

Man kan alltså säga att data inte bara är viktigt för ekonomer och IT-resurser. Data är viktigt för de allra flesta yrkesområden, inklusive psykisk hälsa.

– Covid-19-pandemin är ett bra exempel på när tekniken blir viktig, förklarar Harald. Vad gör vi exempelvis när det fysiska tjänsteutbudet stängs ned? Jo, då måste vi luta oss mot tekniken. Videomöten, exempelvis, har blivit mycket vanligare under det senaste året.

– Forskningen visar faktiskt att effekten av fysisk närvaro inte är så viktig som man tidigare trott. Det betyder inte att det inte är viktigt, men det viktiga är att du kan använda alternativa arenor för att lösa utmaningar. Inte minst är databaserade insikter viktiga för korrekta mätningar, tillägger Thale.

När det gäller datamätningar är psykisk hälsa ett komplext fält. Ett brutet ben är exempelvis lättare att mäta än ett brutet psyke.

– För att ge bättre erbjudanden till patienterna måste vi utrusta terapeuterna med effektiva behandlingsformer, men också ge dem den insikt de behöver för att anpassa behandlingen efter den enskilda patientens behov. Dessa data är användbara inte bara för forskningsändamål, utan för patienten själv. Det kan innebära skillnaden mellan liv och död, förklarar Harald.

GÖR VI TILLRÄCKLIGT BRA VAL?

– Amesto jobbar med något vi kallar Trippel bottenlinje, som är en modell som bygger på att mäta företag inte bara ur ett ekonomiskt perspektiv, utan även ur ett perspektiv som omfattar människor och miljö, förklarar Marcus. Därför har uppdraget från NKVTS också varit viktigt för oss – vi vill göra skillnad.

Framöver tror Marcus att de kommer att se fler sådana typer av uppdrag, och hoppas få se samhällseffekter av viktiga datadrivna lösningar.

VI MÅSTE LYFTA BLICKEN

– Vi måste lyfta blicken, förklarar Marcus. Vi kan inte bara sitta och vänta på att problem ska försvinna av sig själva. Vi måste fatta ett aktivt beslut om att bidra till viktiga frågor.

 

 

 

– Titta bara på katastrofen i Gjerdrum, tillägger Harald. Där kanske vi måste behandla stora mängder trauman och efterdyningar. Utöver ett bra terapeutteam måste vi ha bra verktyg för att hantera sådana katastrofer.

– Och verktyg som kan fånga upp nyanserna, avslutar Thale.